Feeling blue...

...gör jag inte längre, har suttit flera timmar på ett fik och rensat luften mellan mig och en mycket kär vän. Ibland behöver man det, även om det kan vara jobbigt i stunden så är känslan av hoppfullhet när man börjar hitta tillbaka till varandra efter att ha varit på lite villovägar så väl värd det. Men nu är jag helt slut, jag skulle kunna säga att det beror på allt pratande men det är nog troligare att det hänger ihop med att min middag idag bestod av en hallonbiskvi allena.

Men vilken hallonbiskvi förresten!! Jag förstår att konditorns avsikt var att den skulle föreställa ett rosa hjärta, för mig såg det ut som en... stjärt. Och min vackra väninna tittade på min tallrik och sa frankt - har du köpt en tutt-bakelse? Jag borde ha fotat den förstås! Ni ser, det här med att bli en rutinerad bloggare som dokumenterar allt med kameran kräver visst sin kvinna. Jag ska jobba på det, jag kan ju inte fortsätta att undanhålla er viktigheter såsom stjärtformade biskvier.

Däremot var jag desto mer blå härom veckan, men nu syftar jag på färgen. Testade ett nytt nagellack från Mavala, twilight blue - jag gillar Mavala då jag tycker att sizen på dom små flaskorna är perfekt. Färgen hinner inte torka ut och bli klumpig, och jag hinner inte bli uttråkad på kulörten.

Körde blått för hela slanten från naglar till väska till blåglittrig tröja. Hey, jag växte upp på 80-talet, och då lärde man sig att det är snyggt att matcha! ;)

Ingen idé att jag säger godnatt ännu, för känner jag mig själv rätt så hinner jag kika in här en gång till innan det är dags för sängen. Så vi ses om en stund!