Jag tycker vi börjar den här måndagskvällen med världens simplaste pifftips! Man får inte gå ut för hårt på en måndag, ett inlägg om hår känns lite sådär lagom mjukt att starta upp veckan med, eller vad säger ni...? ;)
Jag tycker det är fint med hästsvans på tjejer (på killar med ibland för den delen), men en trist gammal hårsnodd ser inte alltid så genomtänkt ut.
Vill man hotta upp svansen lite så kan man göra som jag gjort på bilden ovan - du gör först en tofs som vanligt, sen tar du från undersidan av den en slinga hår som du virar runt hästsvansen ovanpå gummisnodden så att den täcks helt. Sen fäster du med två hårnålar som du trycker rätt in i tofsen, på så vis syns dom inte.
Lätt som en plätt, och genast känner man sig lite mer fixad! :)
Nu har jag en ganska hög tofs på bilden, men detta är även snyggt att göra på en låg variant som sitter precis nere vid nacken. Samma trix kan också vara fint att göra i början och/eller slutet av en fläta.
Sådärja! Då är en ny bloggvecka invigd. Härligt!
7 kommentarer:
Hej!
Jag har precis hittat till din blogg och tycker den är bra:). Jag blev dock väldigt nyfiken angående en sak och jag hoppas att du inte tar illa upp av min fråga nu...
...jag undrar ifall ni vill ha barn? Jag har fått intrycket att ni inte har några nämligen;).
Nä, nu känner jag att den här frågan känns alldeles för privat. Jag är väl medveten om att alla inte kan få barn (jag och min sambo försöker själva och har inte lyckats på ett bra tag nu). Det är såklart bara att ignorera den här frågan ifall den känns alldeles för närgången. Jag blev bara så himla, himla nyfiken;).
Jag hoppas på att få se mer av ert hem! Har en känsla av att din inredningsstil är grym:).
Kram från en väldigt nyfiken läsare;).
Snyggt, önskar bara att jag hade längre hår så jag kan få till en tofs, haha, men jag sparar så tids nog ;)
Trevlig kväll.
Kram Pia
Hej nyfiken läsare! :)
Ingen fara alls, även om det är en privat fråga så tycker jag att den i sammanhanget känns ganska naturlig.
Det stämmer att vi inte har några barn, jag har egentligen hela livet varit lite ambivalent till huruvida jag vill ha barn eller inte. Inte för att jag inte tycker om barn, utan mer för att jag gillar mitt liv som det är. Jag har alltid haft en väldigt realistisk och "avromantiserad" bild av att skaffa barn, det är det största ansvar man kan ta på sig som människa och gör man det valet så ska man också vara beredd på att göra dom kompromisser som det medför.
Alla har alltid sagt att "du kommer att ändra dig med åren" osv, jag har alltid svarat att "det kommer jag inte". Sanningen ligger väl någonstans i mitten - även om jag inte hör någon tickande klocka precis så kan jag känna att jag idag är mer beredd än nånsin tidigare att eventuellt förändra mitt liv genom att skaffa barn. Så det är den delen som har med MIG att göra.
Vad gäller min sambo så ska jag egentligen inte tala för honom, men jag tror att han gärna vill bilda en familj med mig.
Så nånstans där står vi. Vi har inte all tid i världen på oss att fatta beslut i frågan, det är vi medvetna om. Samtidigt så har jag aldrig känt någon direkt press, jag känner en sorts lugn tilltro till att om det ligger i mitt livsöde att få barn så kommer jag att få det. Skulle jag inte få det så var det inte heller meningen, och då måste jag finna acceptans för det.
Vet inte om du blev något klokare av mitt svar! ;) Jag önskar dig ALL lycka till med ert framtida familjebildande, berätta gärna hur det går. Varm kram! <3
Tack Pia! Och du, den som spar han har. Eller får, i det här fallet... haha ;) Kram!
Snyggt! Ja du är ju snygg hela du!
Bra svar där om att vilja ha barn eller ej. Jag har med undrat men inte vågat ställa frågan. Nu vet jag och känner så igen mig i ditt resonemang.
Kram
Tack snälla Anna! :) Kram!
Tack snälla för svaret på min fråga!:).
Jag lovar att jag ska hålla dig uppdaterad om hur det går för oss;).
Skicka en kommentar